torsdag 15 november 2018

Sonen och jag.

Jag vabbade på eftermiddagen idag, sonen sjuk(eller krank som jag lärde mig i veckan att det heter på tyska?!). Så för att peppa honom lagade jag hans älsklingsrätt, lax, till middag. Skoja. Han hatar lax. Men det blev det. Laxfilé som jag körde i ugnen under ett täcke av nån färskost med vitlök som jag blandade med creme fraiche. Och till det potatis. Som han heller inte gillar. Men vi andra tyckte det var gott. Som tur var hade vi knäckebröd och avkado så ingen behöver kontakta soc, han överlever. Och är till och med pigg nu.
Vi läser Viggo och rädslolistan av Lisa Bjärbo tillsammans och den är så himla fin. Rolig och bra och fin.
Imorgon ska han nog gå till skolan igen och jag ska vara ledig.
Fast nu är jag hungrig. Undrar om det blev nån avokado kvar? Eller om jag bara ska ta en vörtmacka. Jojo. Du läste rätt! Vört. Love it.

sorgliga musikvideos

För någon dag sen började jag på ett inlägg med sorgliga musikvideos men kom av mig då jag helt glömt vad det ena bandet heter vilket gjorde det väldigt svårt att hitta på Youtube. Men, efter att ha läst Hannas två senaste inlägg så gör jag ett nytt försök.

Topp tre i sorgliga videos, fast utan inbördes ordning:

Den första är Happier med Marshmello



(gråter redan!)

sen har vi ju klassikern, Into the night med Motorhomes.



(fotot på hussen! DÖR!)

Och sist Victory Line med Lonely the brave.



(GULP!)

Har du något tips på sorglig video?

torsdag 8 november 2018

lyrrigt.

Det lyxigaste, i prylväg, vi har är, tycker jag, vår robotdammsugare. Det är så oerhört lyxigt att kunna dammsuga medan vi är på jobbet. Den åker runt och donar lite och så kommer vi hem till ett renare hus. Asskönt.
Just nu står den i sin laddningsstation och piper och säger "Battery issue 002" på displayen.
Det olyxigaste jag vet är elektronikprodukter som INTE FUNGERAR!!

*sliter mitt nyklippta och finfönade hår*

onsdag 7 november 2018

Kära dagbok

Idag har jag:
- lagt in om semester en dag i veckan fram tills jag slutar
- stått bredvid när min son bakat kladdkaka
- suktat efter nyutgåvorna av de kvinnliga nobelpristagarna.

Imorgon ska jag
- klippa mig
- inte boxas pga sjuk boxkompis

Och sen är det ju i princip helg. Då kommer Ts mamma.

Jag lyssnar på julböcker och längtar till advent. Måste hitta en snällkalender! Ska jag ha kalender på bokbloggen? Hade det i fjol. Hmm.
Ahja.
Godnatt dagboken

tisdag 6 november 2018

Slutet på rehabbloggen?

Men HUR ÄR DET MED KNÄET yllet??? Tänker ni? Ja?
JO! Det ska jag tala om.
Det är bra! Jag tog det lugnt i två veckor, promenerade massor, hade en deskbike vid skrivbordet och höll mig borta från innebandy,box,squash och gymmet. Det verkar ha gett resultat! Jag hoppas att detta ska vara det sista jag har att skriva i knäfrågan.

Förra veckan var det ju lov för kidsen och mamma och hennes man var här. T och jag kom hem varje kväll till dukat bord, glada barn och roligt häng. Sjukt lyxigt.
På fredagen var vi lediga och lämnade barn och gamlingar och åkte ner till Kosta Boda på spa. Det var mysigt. Spadelen var väl inte något jag svimmar av precis men sånt lyx att kunna åka iväg, bara vi två och dricka vin och skratta. För fasen vad vi skrattar mycket tillsammans. Ibland tror jag det beror på att T bor med nån form av mix av Papphammar och Kurt Olsson.
Dvs jag.



söndag 28 oktober 2018

Två kvällar efter

I fredags kväll stod sexorna värd för skoldiscot. Som klassföräldrar har jag och en annan mamma* dragit ett orimligt lass med försäljning av diverse prylar och förberedelser inför detta och jag oroade mig för att inga andra föräldrar skulle dyka upp. Men det gjorde de! Såklart. Bara en som körde en no show.
Reflektioner:
- orimligt mycket tid gick åt till att leta efter pengar som barnen tappade. När det står en lite söt 6-årig kille men darrande läpp och talar om att han tappat en tjuga? Inte så kaxig då. Utan då letade vi.
- det måste alltid vara minst två vuxna på dansgolvet. Vi hade ett glapp på två minuter (säkert letade vi tjugor) och då blev det bråk direkt, onda armar och ungar dom sprang runt och grät, skulle gå hem och sen stormade in och vrålade "jag ska fan DÖDA honom!!" "Eh. Nej? Snälla gör inte det."
- ta med konservöppnare.
- är man tillräckligt många hinner vi med att städa ur lokalen på tjugo minuter.
- det är rätt skoj ändå

Men. Skoj eller inte. Det känns rätt gött med en fyradagars vecka och sen spa efter de senaste månaderna.

* papporna i familjerna har också varit med och härjat såklart men T har jobbat över massor så jag har haft mest tid till skoljox den här gången.

onsdag 24 oktober 2018

Idrottsskadad dag 2 eller är det 3?

Mitt knä repar sig fint! Vågar inte springa men promenerar, har letat rätt på kontorets deskbike för att cykla vid skrivbordet som en annan hurto och så höll jag mig borta från gymmet även idag. Jag snackade med en kompis som också skadat knät på innebandy och han hade varit hos nån, tror det var en fysioterapuet som sagt (ish):
- det går inte att bara springa runt och ha roligt på fullkontaktsbollsport, man måste gymma också.
Gud! Vilket trök! Men jag ska nog gå och smågymma imorgon.
Jag känner mig som värsta proffset som snackar rehab och skit.
Men egentligen har jag noll koll. Jag har bara lite strul med ett knä.
Men jag anmälde mig iaf till ICA-klassikern idag.


måndag 22 oktober 2018

Träningen, en uppdatering

Minns ni mitt inlägg om träning?
"Åhh jag träääänar och det är sååå roligt och hääääärligt!"
(Annars scrolla ner för det är precis under det här)
Jo VISST!  Serrö!
Ugår körde jag innebandy med barngänget. Kul! Jobbigt! Men så givande att hänga med dem och deras utveckling.
Sen skulle jag tränat box men min kompis blev sjuk så vi fick svboka och jag gick istället på motionsgympan. Mm. Avslappningen! Äkskart.
Och idag då! Äntligen dags för min innebandy! Så kul! Ju.
Men. Nu ligger jag med lindat knä och våndas. Något hände. Jag vred till det lite tror jag. Och sen började knät klånka och vika sig. Skitobehagligt. Det gör inte direkt ont. Men känns läskigt.
Vad ska jag göra?
Dessutom fick jag ett rapp över pekfingret så jag är helt öm och svullen.
Träning? Vilket skit.
Jag funderar på långsamma promenader bara?
Och, vad ska jag ha på mig imorgon? Kommer se helt korvigt ut om jag tar det jag tänkt mig.

Hm. Nu ropar min son "lägg av!!" i sömnen.
Abrubt slut!

lördag 20 oktober 2018

Träningen då?

Jag skrev i måndags att jag skulle skriva ett nytt inlägg "imorgon". Det är ju ett vitt begrepp som bekant. Idag var imorgon igår. Mvh, filosofen.

MEN! Dagens inlägg ska handla om träning!
Jag har smugit igång med träning som jag tycker är rolig! Jag skiter (just nu) i all tråkig styrketräning eller annat skit som jag inte vill hålla på med. Jag orkar inte det. Rolig träning är bästa träningen.

Jag spelar innebandy på måndagar och går ett boxpass på Friskis& Svettis i veckan. Jag går också på motionsgympa av några olika anledningar;
- det är nära (tre hus och en liten liten skogsdunge bort)
- det är skönt
- det är i föreningen jag sitter i styrelsen i
- det avslutas alltid med avslappning. Jag hjärta avslappning = sant

UTÖVER detta (som ser väldigt lite ute i skriven form men känns väldigt mycket i rygg och lår) så håller jag i innebandyträningar för tjejer födda 2006-2008. De är så få så det blir en timmes innebandyträning till för mig.

Jag är också ofta lite sugen på att gå ut och springa. Men lite sugen räcker tydligen inte till att faktiskt komma ut och springa. Just nu tex, springer jag inte. För
1, jag bloggar
2, jag väntar på att det ska komma en klasskompis till Busan och hämta 95 kakburkar. Det kan tydligen INGEN annan i min familj reda ut. Sjukt hur en kan ha det egentligen.. hehe.
*sjunker djupare ned i soffan*

Tränar ni? Vad?
Äter ni kakor? Vilka är bäst? Ge mig recept!


måndag 15 oktober 2018

Att vara eller inte.

Ska jag HA nån blogg så lär jag ju blogga? Jag testar så får vi se.
Idag har jag köpt en rosa manchesterkeps och det kändes som bloggmaterial! (Se bild nedan).
Jag lagade citronpasta med halloumi till middag och snart ska jag spela innebandy.
Att vara klassförälder kan vara ett heltidsarbete har jag märkt och det är inte barnen som tar tid och energi. Just sayin'.
Jag smygstartar så här så ska jag skärpa till mig med ett välformulerat och genomtänkt inlägg imorgon.
Ni kanske vill att jag ska skriva om något? Om jag ens finns kvar i någon feed. Oj. Hej Märta Martyr?!


söndag 23 september 2018

Lunch då?

Idag stekte jag på morötter, gula rödbeter, lök, vitlök, haloumitärningar, mandel och lite cashew, chili och småtomater till lunch. Så gott och bara småslattar av sånt som låg i kyl och skafferi och inte gjorde någon nytta.
Jag skulle haft i en grön paprika  men den låg kvar på köksbänken istället.

lördag 22 september 2018

Kulturkonsumtionen då?

Läser jag nåt?
Kollar vi på nåt?
På A svarar jag knappt! Det har varit så mycket med intervjuer, uppsägning, möten med idrottsföreningen osv att jag knappt orkat läsa. Min allra senaste bok var Moxie (väl?) och den var bra! Gud blev så arg.
Vi har kollat på Sagan om ringentriologin med barnen. HerreGUD vad bra det är! Busan satt uppkrupen på helspänn alla tre filmerna och bara älskade det. Och vi andra med.
Vad gäller serier har vi precis sett första avsnittet av Ozark. Också bra!
Nu ska jag gå och lägga mig och läsa lite i Arv och miljö som varit på vift ett tag men nu har hittat hem igen.


Sen sist.

Vad har hänt sen sist egentligen undrar ni kanske?! Ni brukar ju undra det.
Äsch. Inget särskilt.
Köpt biljett till bokmässan.
Fått nytt jobb.
Iiih!
Om tre månader lämnar jag offentlig verksamhet och återgår till ett mindre, privatägt företag. Känns SÅ kul! Pirrigt, roligt och vemodigt. Men först tar vi oss an hösten, ok? Känns dom att vi börjar idag med Knud.

lördag 15 september 2018

Repris.

För ca ett tag sen publicerade jag mina senaste skörmklipp och då jag saknar annat vettigt jag kan skriva om så kör jag en reppe.




lördag 8 september 2018

Rösta för medmänsklighet!

När jag gick hem från jobbet igår, fredagsyr och på lätt steg med en påse från Akademibokhandeln som slog mot mitt ben gick jag förbi ett litet, litet stånd med tre fina tjejer i. De hade målat lite regnbågar på en skylt och hade regnbågar på kläderna och var så glada och fina. Vi fick ögonkontakt och då ropade en av dem "rösta för medmänsklighet"! och jag bara blev helt glad. "ja, det ska jag göra!" ropade jag tillbaks och fick vidare med ett leende på läpparna och tårar i ögonen.
Insåg sen att de kanske vill prata? Dela ut någon information? De kanske VAR från något parti? Jag trodde inte det för det såg så hemmagjort och ad hoc ut och jag älskade dem för det.
Imorgon röstar vi. Och vi röstar för medmänsklighet. Eller hur?
Bra.