tisdag 27 maj 2014

ett samtal på en bro

Förra lördagen pratade någon, tror det var Fröken Blund?, om en film som snurrat lite på Fjesbook och slikt. Den visade på skillnaden när en man i "uteliggarkläder" (mitt uttryck troligen hade Fröken Blund? en bättre beskrivning) låg utslagen på gatan och när en man i proper kostym ligger utslagen på gatan. Samma skådis, bara lite olika kläder.
När "uteliggaren" låg där gick folk förbi, tittade lite på honom kanske.
När kostymnissen låg där stannade folk och kollade om han behövde hjälp osv. Någon kanske ringde någonstans? Jag minns inte.
Idag när jag gick till bilen halvlåg en "uteliggare" på en bro. Jag har sett honom ligga på många olika ställen i stan. Han har en cykel och han hänger ofta vid ån. I parkeringshus. Men idag halvlåg han på bron. Kramandes en vit förpackning med snabbmat. Nedpinkad. Så jag tänkte "men gubben, ligger du här".
Och gick förbi?
Men, så tänkte jag på det där, som Fröken Blund?, berättade. Och kände, vill jag vara en sån människa som går förbi? Nej.
Så jag vände.
"Hej hej, hur är det? Behöver du hjälp?"
"TJEEEEENARE GUMMAN!!!"
"Hej hej, är det ok? Vill du ha hjälp med något?"
"Neeeeerrrå, jag e på veeeeeeg hem sörrruuu!!"
"Ok, är det säkert? Du klarar dig?
"Inga problem gumman"
"Ok, hejdå rå!"
"HEJDÅÅÅ! Och du TACK!!"

Och så bra det kändes? Att få snacka lite med en Stockhoooooolmare på bron över Stångån en tisdag i maj? Som blev glad. Och mådde bra. Bara vilade lite på hemvägen.


11 kommentarer:

  1. Men eller hur? Man vill ju göra skillnad och varför inte börja nu? Det är fint att känna såna som gör det. Skillnad. KRAM!

    SvaraRadera
  2. Du rockar! Och det är bra att fråga sig ibland om man vill vara en liten lort eller inte. Heja dig!

    SvaraRadera
  3. Bra Maria! kram Mary

    SvaraRadera
  4. Spader: Ja i det lilla kan man ju försöka iaf tänkte jag. Det blev ingen stor skillnad i världen men kanske kommer jag inte att gå förbi nästa gång? Kram!

    IWNKC: Tack! Ja ibland måste man fråga sig det. Heja oss!

    Mary: Tack! Kram!

    SvaraRadera
  5. Du är fin du! Och modig. :-)

    SvaraRadera
  6. Katarina: haha! ! nej jag är superfeg! :) Men tack!

    SvaraRadera
  7. Bra gjort! Och kanske du inspirerar andra!

    SvaraRadera
  8. Fint gjort. Undrar lite hur kisen hamnat på vischan :)

    SvaraRadera
  9. Bra gjort! Jag vet faktiskt inte hur jag hade gjort, och jag skäms över det. Min lösning är att alltid hålla mig i närheten av min man, han skulle inte ens reflektera över att inte fråga. Och då får jag automatiskt lite av hans karma tänker jag. Men jag ska försöka att tuffa till mig lite själv.

    SvaraRadera
  10. Det är ju bara om man är feg som man kan vara modig, och det var du! Så himla fint att det blev bra också!
    Kram
    Annan

    SvaraRadera
  11. Modigt! Jag kan vara lite skraj att folk ska bli våldsamma... i mitt jobb har jag ju stött på en del ehum överförfriskade låntagare/besökare. Inte alltid så kul del av jobbet.

    SvaraRadera