fredag 4 mars 2016

Parkeringshuset

Igår när jag kom in i p-huset så stod det en familj där, en mamma, en pappa och en ganska stor son. Plötsligt börjar sonen och pappan och sjunga, titta varandra i ögonen och liksom jazza lite med händerna. Oerhört skrämmande. Sjung gärna men var inte konstiga i öde parkeringshus på kvällarna. Ok?
Så jag hastade upp för trapporna för att komma undan de konstiga och funderade på att detta kan jag göra nåt roligt av men så när jag ska gå in på planet när min bil står så snubblade jag nästan över en plånbok som låg på golvet. Jag bah. Åh neeej. Hur gör jag nu?? (pga är tydligen initialt dum i huvudet). Men öppnade den och hittade en kort med namn på, letade rätt på ägaren på hitta.se och ringde upp henne. Hon hade precis svängt ut på E4:an och blev lite chockad och glad. Vi kom överens om att träffas på MAX för överlämningen och det gick bra. Hon var så himla tacksam. Jag var mest orolig över att nåt skulle saknas i plånboken, att någon annan hunnit till plånkan före mig. Men så var det inte, allt var kvar och jag fick en flaska rödvin!
Jag kände mig lite skum som ägnade mig åt någon form av utbyteshandel på en parkering i utkanten av stan men blev inte jagad av polisen hem så det var ju skönt. :)

3 kommentarer:

  1. Konstig familj! :-O Men god gärning du fick till där, rätt in på karmakontot!

    SvaraRadera
  2. Det kanske inte var en familj utan en helt vanlig vokalgrupp? :)

    SvaraRadera
  3. Maria: :) Men jag tänker att nu när jag berättat om det så blir det inget på karmakontot? Enl Pheobes logik?

    Annan: Tanken slog mig men "far och son" var rätt lika.

    SvaraRadera